Takasaki

Halloj i cyberrymden kära läsare!

Detta inlägg kommer framförallt att handla om vår tripp till staden Takasaki, men även en hel del annat smått och gott, som t ex japansk "under bältet"-tv som vi skrattade gott åt. Men först en väderprognos!

Innan ni får ta del av vår resa, så måste jag promota lite japanska produkter/mat som jag tycker är så pass bra att de har sin rätt i rampljuset (rampljuset lika med min blogg som läses av en enorm skara människor):

1. Den säng som jag sover på: Nihon Bed, jag säger bara, oh yes. Denna japanska sängtillverkare kan sina saker. Sängen har något slags avancerat kompressionssystem och jag ligger väldigt bra. Sängen är fast utan att vara hård, svårt att förklara. En fullkomligt lysande säng som jag verkligen kan rekommendera. Ja, den är dyr (typ 30 - 40 000 kr tror jag)  men den är värd det. Jag börjar inse att ofta så gäller det att man får vad man betalar för. Nihon Bed är dessutom leverantör till den japanska kejsarfamiljen och många utländska viktiga gäster får ofta sova på dessa sängar efter vad jag läst i alla fall. Man kan importera hem dem, så alla ni som sover och har ont i ryggen, slå till! Här är länken: http://www.nihonbed.com/.
2. Bonthan, en alldeles underbar frukt som liknar en grapefrukt, men känns mjukare. Det man vill åt är citrusfrukten inuti. Man får jobba lite för att skala av allt, men sedan öppnas himmelriket. Vilken ynnest att få äta av denna frukt. Det är en riktig vitaminbomb, fantastiskt.
3. Japansk service. Visst, det kan bli för mycket med allt bockande och ursäktande, men man kan inte klaga på att de är lata eller ointresserade. Ta bara följande exempel. Vi har en kamera (Olympus) vars minneskort slutat att fungera efter en lång tid. Vad skulle hänt i Sverige? Lång telefontid, ett förväntat svar som säger att ledsen vi kan inte göra något, köp ett nytt. Vad händer i Japan? Efter två minuter svarar en anställd på Olympus, ursäktar sig för att vi fått vänta. Vi berättar vad som hänt. Imorgon kommer ett bilbud hit till DÖRREN för att hämta minneskortet, varpå det kommer att skickas till Olympus för utredning, och vi lovas ett nytt gratis. Tack och välkommen åter. Inte illa, så skall en kund behandlas.

Låt oss nu försjunka oss i res-mode. Vi tog det lokala tåget till Takasaki, den resan tog ungefär en timme. Tågstationen här i Nanjai (som stationen heter) är sådär charmigt sliten, liten och mysig. Jag tycker det ligger en slags frihetskänsla av att resa med tåg så jag hade sett fram emot vår resa. Så här såg stationen ut, pittoreskt så det förslår:

Tåget var av äldre modell men fullt fungerande:

Väl framme i Takasaki åt vi en koreansk lunch, som var mycket god. Efter det så gick vi i sakta mak i en stor cirkel runt tågstationen för att sedan på kvällen resa hem. Vi hade inte planerat vad vi ville se utan beslöt att se vad som kom i vårt synfält. Först besökte vi City Office Building, en skyskrapa på 21 våningar där de hade en grym utsikt över staden högst upp. Men innan vi kollar på den utsikten vill jag visa coola hus gjorda i betong. Jag gillar den hårda, spartanska looken. Det fanns ett sådant hus i Meguro också när vi bodde där för övrigt. Här ser ni husen:

Okey, tillbaka till City Office Building som ser ut så här i sin prakt:

Utsikten var grym, titta bara:

Och så lite mer av den lilla staden:

Efter detta så gick vi vidare längs vägen och kom till slut in i en lokal där det var en konstutställning av mindre sort. Några ungdomar spelade kort på golvet och en hippieaktig japan välkomnade oss, trevligt. Men konsten var inte i min smak (å andra sidan kan jag nog inte beskyllas för att vara insatt i konst eller ha en utpräglad konstnärlig ådra). Döm själva, så här såg the main attraction ut:

Vi hann med ett besök på Yamada Denki, som är ett stor butikskedja som säljer elprylar, klockor och en massa annat (bland annat en 103 tums HD-tv från Panasonic, me want bad!). Jag köpte en plastrobot som man sätter ihop själv, man blir inte äldre än man gör sig...

Vi var ganska slut allihopa när vi kom hem igen till Shimonita, men en mycket trevlig utflykt! Nu är det dags för lite japansk skräp-tv av högre rang. Ni som har barn sittandes i knät kanske skall titta på dessa filmer när barnen sover eller något. Jag tror att jag inte behöver säga mer utan jag låter er få ta del av mästerverken (detta sändes i samband med nyåret, och man skall komma ihåg att japanerna jobbar extremt mycket så de har behov av att bara få titta på idiot-tv ibland och slippa tänka, have that in mind), enjoy (för det gjorde vi!)

Jag avslutar detta inlägg med några naturbilder för att lugna våra sinnen:

Det var allt för denna gången, må gott önskar Doktor Svensson!