Sayonara Japan (soon that is)!

Ja, nu börjar hemresan närma sig så sakteliga. Jag lägger upp en ny bloggsida idag eftersom jag kan få tidsnöd att göra det senare. Jag menar solen skiner, ölen är kall, flickan ung och så vidare då kanske man måste prioritera mellan datanörderi och riktiga livsupplevelser, ni förstår säkert ärade bloggläsare.

Denna sidas tema är typ bra/roliga bilder från min tid i Japan. Jag har tagit grymt många och har ej tid att gå igenom alla så det är möjligt att jag missar många bra, men jag bör få med några kuliga bilder i alla fall. Visste ni förresten att en flaska O.P. Andersson Aquavit 50 cl, som man kan köpa på IKEA här i Tokyo kostar typ 640 yen, alltså runt 40 kronor, heja Ingvar Kamprad!

Ok, nu följer bilderna, spänn fast er i sätena, rätta till luggen, öppna en öl och säg, ja jävlar, så var det fredag igen. Bilden nedan visar mig vid Keio university, bredvid grundaren av universitetet, han öppnade även dialogen mot väst, tog in nya seder mm tydligen, enligt vissa japaner var detta något bra enligt andra något dåligt, som vanligt alltså.



















Stationen bredvid min station heter Ikuta, där ligger en liten affär, vet ej vad han säljer, men denna lilla papillon vaktar affären med intensiv glöd, mkt kul att se.



















Jag stötte på följande skylt vid ett litet tempel inne vid Shinjuku (centrala Tokyo). När man läser skylten förstår man att japanerna vill förbättra sin engelska.
























Dessa gamla hedersknyfflar satt och pustade ut en stund under deras arbetspass. Skön kontrast mot det oändliga antal japaner som rusar förbi mot olika mål, möten mm.



















Nedan ser ni en cool japan med attityd.



















Jag gick runt i ett område i Shinjuku som är mkt japanskt, det är gamla gator, mkt litet, små barer mm. Bilden nedan visar någons hem? Notera den slitna postlådan. Hur skönt som helst, man kan se framför sig en genuin ungkarl som ligger och sover tills 14:30, glider runt i pyjamas och dricker schyssta drinkar alternativt kalla öl.
























Nedan ser ni en ung japan med vespa. Japanerna har många vespor, praktiskt antar jag när det är ont om utrymme.



















Nedan ser ni mig sitta och äta ramen (nudlar med fläskkött, ägg mm, mkt populärt i Japan,billigt också). Ni ser också min mp3-spelare som jag fick i julklapp av bror min och hans fru Silvia. Jag har haft mkt nöje av den (samt mina mjuka, suveränt sköna gympadojor, mkt viktigt när man går långa sträckor).



















Vanlig bild i Japan, många japaner på en gata som innehåller typ tusen affärer.



















Den här skönheten stod parkerad mitt inne i porrkvarteren i Tokyo (men vad gjorde jag där tänker ni, lugn det var på dagtid och folk traskar förbi där hela tiden, eller kanske man borde säga varför var du inte där på kvällstid???). Hur som helst, mkt fin bil, undrar om ägaren betalar skatt och har hederlig inkomst?



















Jag gillar japansk reklam...



















Bilden nedan är en av mina favoriter, synd bara att bilden blev lite suddig. En bil stannade vid ett trafikljus, och så sitter det en cool bostonterrier eller liknande i framsätet, han ser att jag fotar och kollar vad jag håller på med, hur bra som helst.



















Meningsfullt jobb?, döm själva. De släppte in bilar och släppte ut bilar, men det måste ju göras.



















När jag gick runt på gatorna var jag vilse ett tag, då kom en kvinna med barn fram och hjälpte mig hitta rätt. De var på väg hem och frågade om jag ville följa med, hon jobbade som läkare och mannen var en höjdare inom ngt telebolag så de bodde grymt fin tmed grym utsikt. Bilden nedan visar en av utsikterna från deras gemensamma relaxutrymme där de som bodde i huset kunde slappa.



















Nej, jag har för många bilder att välja mellan, jag får börja runda av. Jag och Erina var på IKEA som öppnat i chiba-distriktet. Här står jag framför IKEA i Tokyo (ett till varuhus skall öppnas i Yokohama tydligen men det sker senare, när vet jag inte).



















Det var kul att se alla möbler, man kände igen sig, skönt faktiskt. När man är på IKEA i Japan är det en plikt att ta en bild på allas vår kära Billy Bokhylla (eller på namnet i alla fall).
























Här sitter Erina i en två-sitsig soffa (kanske ektorp-modellen?).



















När man betalat i kassorna och gått ut till den billiga korven och glassen mm, så fanns det en hel del andra produkter man kunde köpa så jag köpte en hel del, se nedan.



















Jaaa kära bloggläsare, allt har en ände och korven har två. Även om det är en vecka kvar så är detta kanske den sista bloggposten så legenden, konceptet och kulturstrategen Harald-san (se nedan) får tacka för sig för denna gången men om/när jag kommer tillbaka till Japan så öppnas bloggen igen, var så säkra.




















Sayonara säger Harald-san!

Djudji i Japan

Mochi mochi ärade bloggläsare. Harald-san har haft fint besök från Sverige under 10 dagar. Bengt "Djudji" Karlsson drog hit för att besöka mig, dricka saké och träna karate. Vi hade mycket kul, och denna "bloggpost" kommer handla om det besöket. Just nu sitter Djudji i luften på väg hem mot Sverige, troligtvis slumrande med huvudet kastandes åt ena eller andra sidan ungefär som Berra eller Sulan i Sällskapsresan. Jag tror Djudji blev mest förvånad/fick störst intryck av antalet människor i Tokyo. T ex så spelar det ingen roll vilken tid på dygnet man åker tåg, det är alltid fullt eller som Djudji så koncist sammanfattade det "För att få en sittplats på tåget måste man bo på perrongen för att vara ute i tid". Om jag utgår från mina första dagar vad gäller intryck av Tokyo (vilket var många) så har Djudji haft en hektisk tid med att sortera alla input, men en kul tid.

Då vi tränar karate, så var det självklart att besöka och träna på JKA:s högkvarter, jag hade gjort det tidigare men det var första gången för Bengt. Bilden nedan visar Djudji och Djudji efter träningspasset, notera det maniska leendet från Bengt, en blivande "serial killer"? Vi önskar honom lycka till.



















Efter passet gick vi och åt pasta, Djudji blev mycket glad över att få dricka öl, vilket vi kan se på bilden nedan.



















Som ansvarsfull guide försökte jag få Djudji att få så mycket kul intryck från Tokyo som möjligt. Vi gick ofta runt i Tokyo och insöp atmosfären, när man blev hungrig gled vi in på ett "ramen"-ställe (där de serverar nudlar, fläskkött mm). Bilden nedan visar Djudji och Djudji ätandes vid ett sådant ställe.



















När vi gick runt såg vi denna skylt (se nedan på bilden), det står healing park, kanske en firma som typ vill hela människor då kan man ju förvänta sig en fin och ren atmosfär men notera vilket skyffe butiken ligger i, mkt roligt. Affärsidkaren skiter i allt, han kör sitt race, inte så j-vla viktigt tycker han hur det ser ut.
























Efter en lång dag trampandes på Tokyos asfalt är det viktigt att ladda batterierna. Djudji och Djudji hittade en engelsk pub (ölhall) vid Shinjuku-stationen. Så här förvånad blev Djudji när två fina gin och tonic beställdes, vilken skall jag ta?



















Vi tränade även karate vid en liten klubb som ligger nära där jag bor. Djudji körde ett grispass där, jag stod över denna gång. Dem gillade verkligen oss, och har bjudit oss på tonfisk, cho shu (svag sprit), sedan fick viockså tillfälle att känna på ett riktigt vasst japanskt svärd, mkt kul.



















Under en av dagarna gick vi riktigt långt, vibörjade med att åka till Roppongi, där jag visade Djudji Roppongi Hills vilket är en relativt nybyggd skyskrapa med bio, affärer, museum mm. Bilden nedan visar Djudji, och bakom honom kan man se bland annat Tokyo Tower.



















Under vår långa promenad så gick vi förbi en återförsäljare av lyxbilar, så vi var naturligtvis tvungna att gå in och kika. De hade Maserati, Ferrari mm. Bilden nedan visar en Ferrari 430 framifrån, kostar ett par kronor att köpa...



















Om det skulle finnas en tävling som utsåg världens mest slitna affärsrörelse, så skulle affärsidkaren som innehar skyffet nedan vinna med bred marginal. Vi blev häpna över vilket skick hans affär var i, notera skräpet, vad säljer han? Vad är hans affärsidé, hur mycket lägger han på reklam?, att hänga upp pynt mm i fönstret är inte att tänka på för denna lirare.



















När vi kommit fram till Shinjuku efter några timmars promenad hade det blivit mörkt, och då kan det se så här fint ut på Tokyos gator.
























En av dagarna besökte vi ett nöjesfält eller "amusement park" som det kallades. Det var mycket roligt, huvudattraktionen var en berg- och dalbana som hette duga. Både jag och Djudji hade inte åkt någon annan berg- och dalbana förutom den på Gröna Lund tidigare, så det var verkligen en upplevelse. Maxhastigheten var 130 km i timmen. Bilden nedan visar "stupet" som man kastades nedför.



















Senare på kvällen tog Djudji och Djudji samt Erina (en japanska jag träffat) och hennes vännina Mari en lyxig drink uppe på toppen i Tokyo Dome hotel som ligger alldeles bredvid. De spelade "live jazz" där, kul. Notera Bengts slitna blick, för många Gin and Tonic??



















Eftersom det finns så många tempel i Tokyo kände jag ett ansvar att visa Djudji åtminstone ett sådant, så vi drog till Asakusa-omårdet som ligger nordväst iTokyo, där de har ett stort tempel som heter Seijdo eller något liknande. Bilden nedan visar Bengt ståendes framför templet.



















När vi stod där bland allt folk kom det fram en japanska som ville bli fotad med oss, vi hade aldrig sett henne förut, men det är klart vi ställde upp på en bild.



















Så här mycket sticker en reslig svensk ut från folkhavet av japaner.



















När vi gick längs Ginza-streaket (lång gata med lyxaffärer typ) så gick vi förbi byggnaden nedan, skön arkitektur, byggnaden blir spetsigare ju längre upp man kommer. Undrar vad arkitekten fick denna idé ifrån.
























Bilden nedan visar en cool byggnad med mkt neonljus på, det blir ett häftigt ljus i mörkret. Det är en härlig känsla att planlöst vandra runt i Tokyo när skymningen.



















Ja, detta var allt för den här gången. Bengt har dragit mot Sverige, och jag själv åker hemåt om två veckor, tiden har gått fort men den gör ju det när man har kul.


Sayonara säger eder filantrop Harald-san

Min rundresa i Japan (Kyoto-Nara-Osaka-Hiroshima)

Hallå ärade bloggläsare. Nu är jag tillbaka från min resa runt om i Japan. Jag beslöt att dra västerut då många rekommenderar den rutten (som första resa i alla fall). Jag började med att besöka Kyoto och Nara, sedan Osaka och Hiroshima.

Kyoto är en idyllisk slumrande stad, med låga byggnader. Tempot är väsentligt lägre än i Tokyo, och det var en ynnest att få ströva omkring och bara titta och vara i nuet. Bilden nedan visar en (typisk?) bakgata ut i Kyoto, en massa ledningar, trångt, plötsligt kommer en bil som pressar sig förbi i gränden mm. Mkt trevligt.



















När jag gick omkring planlöst (härligt) i Kyoto så stötte jag på detta tempel, det är ett av de största i Kyoto och grundades av en präst för en herrans massa år sedan, han såg som livsuppgift att införa tedrickandet i Japan och hade utbildats av de sanna mästarna i Kina. Undrar om de fick en kick av att uppleva ett starkt behov av att gå på toaletten, typ dra i sig 6 koppar te och vakna med en sprängande blåsa 04:14 och då nicka insiktsfullt, mumla något vist och försöka somna om igen. Bara en tanke.



















Mitt inne i vimlet i Kyoto hade jag förmånen att träffa på en livs levande geisha, hon ställde villigt upp på en bild. Notera den vitmålade masken, såg riktigt skrämmande ut i närbild. Dessa sällskapsdamer utbildas tydligen fortfarande i Kyoto, home of the geisha. Jag tror det finns fyra olika skolor.
























Efter att ha vandrat österut, uppåt mot en bergskam där det fanns tempel mm stötte jag på en tiggarmunk. Notera den raka hållningen, så där stod han/hon länge, helt otroligt. Undrar vad som försiggår inne i huvudet på en sådan munk. Typ, "satan vad trött jag är, undrar om man skulle byta yrke, inte klokt att man gått och blivit munk, farsan sa ju alltid att jag skulle plugga ekonomi, men nej då jag skulle prompt envisas med mitt religiösa kall!" För övrigt så valdes huvudstäder i Japan (förr?) enligt kriterier att åtminstone 3 sidor skulle vara skyddade av bergskammar, vilket Kyoto uppfyllde.
























Bilden nedan visar en segerviss Harald vid det ovan nämnda templet.



















Som vanligt vill jag ha med en bild åtminstone på hundar. Den här sköna byrackar'n stötte jag på på väg hem mot hotellet/centrum. Han gav fullständigt f-n i att jag fotade, utan han slappade vidare, hur skön som helst.



















Nästa dag så deltog jag i en sann turistaktivitet, jag var med på en heldagstripp då man besökte kejsarpalatset, gyllene paviljongen, jättebuddhan i Nara mm, men det var en mkt bra grej, jag träffade en annan svensk som hette Johan och bodde med sin familj i sydöstra Kina, trevlig kille. Så om jag är i sydöstra Kina någongång så har jag ett ställe att besöka. Bilden nedan visar den gyllena paviljongen (tror det var så den hette), det har krävts 200 000 guldblad och 60 lager med fernissa mm, för att skapa detta, mkt imponerande .



















Byggnaden nedan är den största träbyggnaden (Tokaido-templet) i Japan, vilken även innehåller den största buddhan i Japan (18 meter hög). Mkt kul att se, lägg märke till guldsvansarna på toppen på taket, dessa skall symbolisera fiskstjärtar vilket innebär att byggnaden är under vatten, alltså ett skydd mot eldsvådor. Shinto-religionen har för övrigt 8 miljoner gudar (det skall tolkas så att det finns hur många gudar som helst, för vilket behov som helst). T ex så hade någon skapat (?) en gud för trafiksäkerhet: The god of traffic safety. Det blir ju kul om man börjar tänka på vilken kompetens eller inriktning den guden behöver, eller vad som gör den guden speciell. Behöver han ha insikt om väjningsplikt, eller rent av vara uppdaterad på de senaste forskningsresultaten vad gäller alkoholkonsumption och olyckor i trafiken??



















Bilden nedan visar en grym ande (?) för vilken man skall redovisa sitt livs gärningar när man dött, och han skall efter detta meddela vilken dom/öde man får. En klar koppling till sankte Per tycker jag, fast det känns som om den här personen tar mer i bänkpress än sankte Per.
























Här är den omtalade jättebuddhan.
























Nästa del i denna blogg visar text och bilder från min resa till Osaka och Hiroshima. Jag tyckte Hiroshima var en mysigare stad än Osaka, den var mindre och mer öppen på ngt sätt. Osaka var inte en tråkig stad, men typ en mindre kopia av Tokyo, det fanns hur många restauranger som helst, höga byggnader vart man än tittade, imponerande men det har jag ju redan sett i Tokyo. Fast Osaka har ett akvarium som inte går av för hackor (mer om det nedan). Bilden nedan visar mig ätandes koreansk mat, mkt gott. Man sitter ned på golvet på en kudde, jag föredrar stol men man skall uppleva kulturen dit man kommer. Jag åt nudlar, kött, soppa, efterrätt, två öl och en koreansk drink, allt till det facila priset av 240 kronor ca (vem sa att Japan är dyrt?)



















På väg mot Osaka-slottet gick jag igenom en park där stötte jag på japanska ornitologer, en skara äldre herrar som spenderar sin tid med att se på fåglar. Det var kul att se dem springa mot ett träd där någon tyckte sig ha sett en sällsynt fågel typ. Undrar om de gör det här för att de tycker det är kul, eller för att de är uttråkade och inte vill sitta hemma och stirra in i taket, troligtvis en kombination.



















Osaka-slottet (nedan) byggdes av en feodalherre (shogun?) som lyckades ena Japan vid tidigt 1600-tal. Villken härligt kort återgivning av ett stycke viktig japansk historia!
























Här står jag framför det stora akvariumet i Osaka. Jag har tidigare varit på ett stort akvarium i Genua men det här var ta mig tusan större, de hade t o m en valhaj som simmade omkring. Förutom detta vattensköldpaddor, kräftor, delfiner, sälar mm mm.




















Bilden nedan visar en skön lirare som låg och tryckte i hörnet av den största tanken. Han ger fan i allt och alla.



















Nästa bild visar en manet på vift, schysst bild tycker jag själv, belysningen gör ju bilden tusen gånger bättre.



















Under de 3 dagar jag var i Hiroshima så hade de en festival "flower festival", det var hur mycket folk som helst. jag bodde perfekt i Hiroshima, mitt i centrum, ett stenkast från slottet, atombombsmuseumet mm. Första dagen gick jag omkring och bara insöp stadens karaktär. Jag gick förbi de här personerna och kunde inte undgå killens hållning. Notera den eleganta vridningen på vänsterbenet och den sluttande ryggen, så där stod han, klockrent.
























Här är en annan bild på en av stadens innevånare, han verkar sälja mat av ngt slag, men nu skiter han i kunderna, sådant är överskattat!



















En vacker japanska.
























Bilden nedan visar mig ståendes framför en byggnad som heter "A-dome" eller ngt liknande. Vid andra världskriget så sköttes det administrativa uppgifter från den här byggnaden. Bomben detonerade 160 meter sydöst om den här byggnaden och 600 meter upp i luften.
























Jag avslutar min vistelse i Hiroshima med en bild på en hund. Ord är överflödiga.



















Detta blev en ovanligt lång bloggsida men det fanns ju mycket att berätta om, mycket har jag utelämnat, särskilt om Hiroshima, då det skulle ta för mkt tid.

Sayonara och på återseende säger er kulturstrateg Harald-san från Tokyo.